Att strippa en skyltdocka

Att shoppa kläder är inte min bästa gren. Jag tycker att det är urtråkigt. Men ibland blir jag tvungen. Jag köpte ett par jeans för ett par, tre år sedan och haft dem på mig i stort sett varje dag sedan dess. Det innebär att de börjar bli tunnslitna och jag vågar nästan inte bära dem längre.

bokställEtt par nya jeans stod alltså på agendan i dag. Jag åkte till Väla i Helsingborg. Först tog jag en tur till Ikea, där jag bland annat köpte bokställ i plexiglas. Egentligen är det servetthållare, men fungerar alldeles i sällskap med böcker. Jag ska ha dem med mig till Bokmässan i Göteborg till hösten, dit jag anmälde mig som utställare i förra veckan.

Några nya vårblommor blev det också innan jag styrde stegen mot jeansbutiken. På väg dit stod en manlig skyltdocka med min tröja på sig. Jag gick in i butiken och kollade om tröjan fanns i min storlek. Det gjorde den inte. För stort och för smått var min lott. Plastgubben ute i gången hade lagt beslag på just den storlek jag ville ha.

Det blev till att både lemlästa och strippa honom innan jag kunde traska ut ur affären med den vackert jeansblåa tröjan i en kasse.

Sedan köpte jag en blå kofta och en blå mjuk morgonrock, båda på rea, innan jag klämde in mig i ett par mörkblåa oslitna jeans. Nämnde jag att jag gillar blått?

Och att det faktiskt händer, vid sällsynta tillfällen, att jag känner mig som en shopaholic. Fast det brukar gå över väldigt snabbt.

 

Dimfyllda kontraster

bild(3)I dimma dold heter en kriminalroman av Vic Sunesson. Jag kom att tänka på den när jag tog fram cykeln för första gången på flera veckor och cyklade till en gul brevlåda för att skicka iväg två böcker.

Vägarna var i stort sett helt isfria och den mesta snön har smält bort, men i några köldhål hade rimfrosten ritat vita konturer på träd och buskar.

Det var värre än iskallt. Det var så kallt att huvudet värkte och jag fick stanna och ta på pannbandet, men jag skulle ha behövt en rejäl rånarluva för att hålla kölden från huden. När jag kom hem, och cykelturen tog allt som allt högst en kvart, frös jag om benen, rumpan och kinderna.

Det kändes som minst tio minusgrader men termometern visade på knappt en. Och vinden var på annan ort, så det gick inte att skylla på den.

Dimma. Allt ligger i dimma dolt i mina trakter. Och dimma kan vara kallare än is.

Strax innan jag cyklade iväg hade jag eldat i kaminen och till min fasa konstaterat att det var trettio grader varmt i vardagsrummet. När jag kom hem hade det sjunkit till mer behagliga tjugofem. En skön kontrast att kliva in i efter dimkylan utanför.

Nu sätter jag mig en stund med en ny bok som jag ska recensera. Det är Louise Pennys nya roman Den grymmaste månaden. Den lovar gott, med lite mer svärta än i de tidigare böckerna. Jag återkommer när jag har läst klart. Om jag hittar ut ur dimman, vill säga.

Skrivet om Mellan raderna

omslagmrMin nya roman, Mellan raderna, kommer ut om en månad. Men redan nu finns det några få utvalda som läser/har läst romanen. En av dem är Joanna Björkqvist, som skrivit mycket fint om mina tidigare romaner. Hon tog med sig allihop när hon, tillsammans med familjen, åkte till Grekland förra året. Jag fick nästan hjärnblödning när jag hörde det. Släpa med sig böcker av en totalt okänd författare; tänk om hon inte gillade dem!

Men det gjorde hon. Läs vad hon skrev om böckerna här, här och här!

För några veckor sedan var jag inbjuden till bokcirkeln som Joanna startade för tio år sedan. Deltagarna hade läst Kråkprinsessan. Och några av dem hade inte nöjt sig med den utan läst även Glömskelunden och Snökupan, som alla är delar i en löst sammansatt serie. I hemlighet hade jag kämpat för att hinna få sista delen i serien, Mellan raderna, klar så att jag kunde ta den med mig. Jag hann och fick den från tryckeriet några dagar före bokcirkelträffen.

Även den här gången tog Joanna min bok med sig på en semestertripp. Men nu kände jag mig lite tryggare. Dessutom hade jag fått rapport att en i bokcirkelgänget redan läst ut boken, på bara ett par dagar, och gillat den.

här fint skriver Joanna om Mellan raderna. Visst är det härligt att få sådana ord med sig när boken nu ska ut till allmän beskådan.

Det är fyra veckor kvar tills den kommer ut, men det går redan nu att bevaka titeln på bland annat Adlibris och Bokus, för att slå till när den är på banan. Ett smakprov ur boken hittar du här.

Ett annat alternativ är att mejla info@grimforlag.se och köpa den direkt från förlaget.