I veckans bokbloggsjerka ställs en svår fråga: varför är det nästan bara kvinnor som bokbloggar? Frågan är ställd av en man, och förhoppningsvis är han inte helt ensam utan kan få en del svar även från manliga bokbloggare.
Däremot är det inte helt enkelt att besvara frågan. Är det fler kvinnor än män som läser? I så fall faller det sig kanske naturligt att det även är fler kvinnor som bloggar. Kan det vara så att kvinnor tycker om att prata om böckerna de läst, organiserar sig i bokcirklar och/eller bloggar medan män nöjer sig med själva läsupplevelsen och inte har behov av att berätta om den?
Som sagt, det är en svår fråga. Jag har precis börjat skriva en ny roman, som faktiskt snuddar vid dagens fråga. Romanen utspelar sig under en sommarvecka på en folkhögskola, på en kurs som heter Blogga om böcker. Deltagarna är nästan uteslutande kvinnor (två män har vågat anmäla sig). Kanske finns det anledning även för mina fiktiva romangestalter att fundera på frågan. Varför är det nästan bara kvinnor som bokbloggar?
Din fiktiva värld tycks spegla verkligheten. Och så fick du en bra idé på köpet. Jag blir nyfiken på vad som händer när dina karaktärer dryftar frågan.
Jag hoppas att de kommer fram till ett trovärdigt svar.
Det låter som en utmärkt idé att använda i en roman. Det blir framför allt intressant att läsa vad dina manliga karaktärer kommer fram till om varför de är i så klar minoritet. För att inte tala om hur många inbyggda mindre konflikter som erbjuder sig där, och som du säkert kan göra intressanta bihandlingar av.
Jag tror att jag på ett ungefär vet vad den ene av männen kommer att säga …
Jag tror att den största anledningen är att kvinnor, generellt sett, är mer benägna att diskutera 🙂
Du kan vara något på spåren där. En synpunkt som jag ska ta med in i romanmanuset, så får vi se vad de två herrarna i gruppen säger.