Please release me (set me free)

bild(1)

Havet som det ser ut från min horisont i Mellbystrand.

Så sjöng en gammal smörsångare när jag var barn. Och i dag skulle jag kunna nynna sången själv. I dag släpps nämligen min nya roman, Mellan raderna, fri. Den har recenserats i Hallandsposten och Hallands Nyheter (kan tyvärr inte bifoga fil eftersom texten är gömd bakom en betalvägg), samt fick även en recension i Tidningen Kulturen.

Havet och utsikten i Cornwall, sommaren 2010.

Havet och utsikten i Cornwall, sommaren 2010.

Och hur känns det då att släppa ut en roman i det fria? Har jag varit förväntansfull? Pirrig? Nervös?

Faktum är att jag knappt ägnat det en tanke. Jag har haft böckerna i min lilla lagerlokal i två månader och nästan hunnit glömma bort dem. När jag fick en beställning från Förlagssystem i fredags hade jag inte ens så många böcker hemma att jag kunde skicka iväg ordern. Jag fick stressa iväg före jobbet och packa en låda, samtidigt som jag plockade till mig några böcker att leverera till boklådorna i stan.

Mellan raderna är min sjätte bok, och femte roman. Kanske är det därför jag tar boksläppet med fattning. Eller kanske beror det på att jag inte vågar ta ut någon förväntan i förskott, inte riktigt vågar glädjas.

När jag fick besked att Kråkprinsessan skulle publiceras blev allt väldigt bråttom. Jag skulle snabbt sno ihop en presentation av mig själv (till branschtidningen Svensk Bokhandel), omslaget skulle tas fram på ett par timmar och jag skulle jobba ett par timmar senare.

Jag släppte allt jag hade och gick ner till havet. Stod där och tittade på horisontlinjen en stund innan jag gick tillbaka hem, skrev författarporträttet och körde till jobbet. På eftermiddagen berättade jag vid fikabordet att jag skulle komma ut med en roman samma höst.

Sedan dess har mycket hänt. Förutom de sex böckerna har jag släppt tre små novellsamlingar som e-böcker. Jag har en till på gång, men jag vet inte riktigt när den kommer.

Just nu vill jag faktiskt testa hur det känns att bara njuta av stunden. Njuta av det faktum att BTJ recenserat Mellan raderna (fast jag har inte fått ta del av recensionen än) och att e-boken kommit ut och laddats ner flera gånger redan.

Gott folk, härmed dubbar jag mig själv till författare. Det är verkligen på tiden att jag vågar stå för mina handlingar.

8 reaktion på “Please release me (set me free)

  1. Yes! Äntligen vågar du säga att du är författare! Vilket du faktiskt varit i flera år vid det här laget. Stort grattis! Dessutom är du en väldigt bra författare. Det är snäppet bättre.

  2. Ja, du kan gott sluta vara blygsam och börja titulera dig som författare! Det kunde du gjort för länge sen! Själv tog jag titeln till mig så snart jag hade blivit invald i Författarförbundet!

    • På mitt allra första jobb efter gymnasiet lärde jag mig att rulla kåldolmar. Det funderade jag på att ha som titel i telefonkatalogen, eftersom jag tyckte att det var lite roligt. Men författare är inte heller fy skam!

  3. För mig har du varit författare så länge jag känt dig – men jag är glad att du själv också känner det numera! Det är på tiden – lycka till med att vara i stunden och glädjas åt det som är. Hoppas BTJ är positiva!

  4. Jag blir glad för att BTJ valt ut din bok. Det hade varit på gränsen till tjänstefel om de inte gjort det.
    Själv har jag ansett dig vara en intressant författare sedan jag sträckläste Kråkprinsessan.
    Varför inte unna dig ett återbesök i Cornwall till sommaren. Det skulle du vara värd. Bilden är mycket tilldragande. 🙂
    Att gå ner till havet och titta på horisontlinjen. Helst ha tid för en promenad är bland det bästa man kan göra i både stort och smått.
    Lycka till med allt som har MELLAN RADERNA att göra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *