Lix – trubbigt men intressant

Skärmavbild 2014-01-06 kl. 10.45.24Om man vill testa hur lättläst ens text är kan man göra det i lix.se. Lix står för läsbarhetsindex och är ett trubbigt instrument som mäter antal tecken per ord och antal ord i en mening, och genom det får fram hur svår- respektive lättläst en text är. Man får ta instrumentet för vad det är, men det är onekligen lite kul att testa.

Mina romaner ligger på barnboksnivå i läsbarhet, under 30 i lixskalan. De är således väldigt lättlästa. Nu skulle jag kanske inte vilja sätta exempelvis Kråkprinsessan i händerna på ett barn, eftersom handlingen är direkt olämplig för barn.

Jag började testa för skojs skull men efter att ha fått flera indikationer på att mina texter aldrig nådde över 30 blev jag sur. Jag skrev ihop en hopplös byråkrattext och hamnade över 70. Men för att verkligen bevisa otillräckligheten i lix skrev jag en enfaldig text om prinsessbakelser och rosenmönstrade temuggar och hamnade högt på lixskalan.

Det går alltså inte att mäta innehåll utan bara antal bokstäver. Och i texter där det är mycket dialog blir lix av naturliga skäl lågt, om man inte vill att karaktärerna ska prata onaturligt.

Men det verkligt intressanta var egentligen min reaktion. Jag blev sur över att hamna under 30. Är det inte bra att ens text är lättläst? Det andra intressanta är att spannet mellan 40 och 50 är ”medelsvår normal tidningstext”. Om det är någonstans texter borde vara lättbegripliga och lättlästa är det väl i tidningar.

Hur som helst, när jag hade skrivit en bit av min nya roman testade jag läsbarheten. Jag hamnade mellan 37 och 47. De delar som jag testade utspelade sig 30 år tillbaka i tiden och innehöll väldigt lite dialog, men när jag återkom till nutid var jag tillbaka på 27.

Det blir förhoppningsvis en bra kombination i den slutgiltiga romanen.

Den här texten mäter för övrigt 38 i lix.

 

 

 

 

5 reaktion på “Lix – trubbigt men intressant

  1. Verkar vara ett väldigt trubbigt instrument för att mäta läsbarhet. Att din text här kommer upp i 38 är bevis nog, tycker jag. Ibland får jag en känsla av att om en (försöker undvika att använda ”man”, blir så trött på alla ”man” överallt) skriver krångligt med många ord och metaforer, då blir det automatiskt en svår och intellektuell text. Men… är det inte det enkla som är det svåra? Eller är det en floskel? Är jag kanske avundsjuk på alla som kan sväva ut i en massa ord, eftersom jag har svårt för det själv?

    • Jag har också svårt för att skriva fler ord än vad jag tycker att jag behöver, vilket du säkert märkte i Kråkprinsessan, som är kort för att vara en roman. Lix kan nog vara användbart när det gäller att få ”svåra” texter begripliga, kanske de som annars lätt blir lite byråkratiska. I övrigt är lix kanske mer roligt än användbart, men jag kommer att fortsätta kolla då och då. Det skadar aldrig att blanda korta och långa ord, på samma sätt som man varierar korta och långa meningar. Och där ger ändå lix en liten fingervisning.

    • Fast det är lite svårt att tro nör jag sitter där och gnetar och ännu inte varit i nörheten av något som liknar flow, trots att snart halva manuset är skrivet. Med varierande lix-värde.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *