Författarens bästa vän

Det sägs ofta att det viktigaste för en författare är att ha bra sittfläsk. Man måste sitta ner och skriva för att faktiskt få något skrivet. Och det är ju sant. Men det är å andra sidan så självklart att det inte behöver påpekas.

För min del är det inte förmågan att sätta mig ner och skriva som är det eventuella problemet, det jag måste fokusera på. När jag har bestämt mig för att skriva sätter jag en deadline och sedan håller jag den. Jag räknar ut hur mycket jag behöver skriva per dag och gör det.

Men i den fas jag befinner mig just nu, den där jag bara har en väldigt vag tanke om något som kanske skulle kunna bli en roman, behövs annat än bra sittfläsk. Det är därför jag plockar fram mina bästa vänner för denna fas.

vandringskängorVandringskängorna. Få saker är så bra för den kreativa processen som att vara ute och gå. Det skulle i så fall vara ute och jogga. Men för tillfället har jag inte tillräckligt bra kondition för att hamna i tankepulsen (den där man löser alla världsproblemet, alternativt kommer på snillrika romanidéer och efteråt inte har en aning om hur man förflyttat sig från A till B) så jag får nöja mig med att gå.

memoDet är inte heller så dumt. Möjligen kom jag på något som jag skulle kunna bygga min nästa roman på. Jag är inte helt säker, men jag känner att jag är något på spåren. För att inte glömma bort mina tankegångar blev jag tvungen att stanna ett par gånger och använda mig av mobilens röstmemo.

Jag tror att jag vet vad jag letar efter. Och jag är helt säker på att vandringskängorna snart åker på igen. Det finns en helt ny värld att utforska. En helt ny roman. Och jag behöver vandra för att få veta mer.

4 svar på ”Författarens bästa vän

Lämna ett svar till beskrivarblogg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.