Romankaratärer, del 1

Jag har gått och funderat på att skriva ett blogginlägg om romankaraktärer. Om de exempelvis är viktigare i en roman än vad intrigen är? För mig är det så. Tror jag. Det är sällan jag är helt ointresserad av personerna i en roman eller film och ändå vill läsa/se vidare för att få veta vad som ska hända.

IMG_0004

Men jag återkommer till den frågan i ett annat inlägg. För bara några minuter sedan landade nämligen Elly Griffiths nya roman, De öde fälten, i min postlåda och jag erkänner att jag darrade lite när jag slet tejpen från kartongen och konstaterade att det faktiskt VAR den boken och ingen annan.

Jag älskar böckerna om Ruth Galloway, rättsarkeologen som bor vid saltängarna i Norfolk med sin dotter och sin katt, och som har en osviklig förmåga att hamna i händelsernas centrum. I vanliga fall är jag skeptisk till böcker där huvudpersonen, om det inte är en polis, gång på gång blir inblandad i mordfall. Jag tror till och med att jag skrev det i recensionen av den andra eller tredje boken om Ruth (det har kommit sju böcker än så länge).

Men det var nog mest för att jag kände att det krävdes av mig att jag var en aning kritisk. Det är nämligen inte helt sunt att tycka så mycket om en romanfigur, och för den delen alla de andra som frekventerar böckerna, som jag gör.

Och vad är det som gör att jag är så förtjust i Ruth, Nelson, Cathbad och de andra? Det vet jag ärligt talat inte. Men jag minns att jag inte hade läst mer än en sida av första boken innan jag kände att jag tyckte om Ruth. Hon var mer än en romankaraktär. Mer än en papperskonstruktion. Det har kanske med kemi att göra. På samma sätt som när det klickar mellan människor IRL.

Jag har drygt hundra sidor kvar av en bok som jag ska skriva en recension på före söndag, plus en bok som jag läst men ännu inte skrivit om, även den ska vara klar före söndag. Plus en hel del annat att göra. Men det ENDA jag vill är att dra mig undan från världen och börja läsa De öde fälten.

Just därför tänker jag lägga undan boken. Åtminstone några timmar …

6 svar på ”Romankaratärer, del 1

  1. Å jag håller verkligen med. Längtar till varje vår/sommar när en ny bok släpps. Men var vände du dig för att få tag på den nya boken så tidigt? Direkt från förlaget kanske… Jag har gått och väntat och väntat på att den ska släppas på svenska. Funderade till och med ett tag på att läsa den på engelska för väntan blev för outhärdlig..

    • Jag beställde från förlaget eftersom jag ska skriva om boken. Min mamma fick låna den innan jag läste den (eftersom jag skulle åka på kurs) och hon säger att hon knappt vill läsa något annat efter den. Jag har inte läst den än men till helgen ska jag äntligen ta mig an den. Och försöka läsa långsamt så att den varar länge…

  2. Va kul att du svarade så snabbt! Tog tid innan jag såg det dock. Nu är boken redan utläst och den var riktigt bra. Tyckte nog den var bättre än den hon skrev förra året.. Försökte verkligen läsa långsamt men det var svårt.. Har du nån annan bok/författare som du rekommenderar, som liknar Elly Griffiths böcker om Ruth eller hennes sätt att skriva? Har så svårt att hitta nåt jag tycker om..

    • Jag har funderat men inte kommit på någon som är i samma stil som böckerna om Ruth. Jag gillar Stephen Booths böcker om Diane Fry och Ben Cooper. De utspelar sig i Peak district. Och böckerna av kommissarie Gamache, skrivna av Louise Penny, är också favoriter. De har ett intressant persongalleri. Miljön är förlagd till en liten kanadensisk by.

  3. Pingback: Romankaraktärer, del 3 | Annika Bengtsson – författare

  4. Hej igen. Tack för tipsen. Jag har nu börjat läsa den första boken i serien, av Louise Penny. Har även lånat den första av Stephen Booth. Spännande tid framöver. Se om jag fastnar för nån av dem, eller båda kanske..

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.