Den som väntar

Och här sitter jag och väntar. Mina tvåtusen pocketböcker har fortfarande inte kommit fram. Enligt min kontakt på tryckeriet ska de komma i dag (egentligen skulle de ha levererats förra veckan), men jag har inte sett till dem än. Så fort jag hör motorljud lystrar jag, men inga lastbilar verkar ha något ärende till min gata.

Nyss ringde det. Eftersom tankarna kretsar väldigt intensivt runt bokleveransen trodde jag för ett ögonblick att det var chauffören som ville tala om att han var på väg. Eller inte var på väg. Jag vet att det inte fungerar så. I stället kommer de körande, ringer på, om ingen är hemma lämnar de ett meddelande att de varit där och sedan kör de sin väg och kommer tillbaka en annan gång.

Ändå ville jag att det skulle vara chauffören som ringde. I stället var det från någon sorts nummerupplysning. Kvinnan som ringde ville uppdatera uppgifterna som de hade i sin katalog.

Om jag inte avbrutit henne gång på gång med mitt mantra: ”Jag är inte intresserad av att ha några uppgifter i katalogen, ni kan ta bort alla uppgifter i katalogen” skulle hennes samtal ha mynnat ut i erbjudandet att jag kan få ha kvar uppgifterna i katalogen, och sedan skulle det kommit en faktura på cirka 4.000 kronor för den beställda annonsen.

Nej tack. Däremot skulle jag inte ha emot en bokleverans. Rakt in på min grusade infart. Men det är väl att begära för mycket.

Stående på ett ben

Just nu känns det som om jag står på ett ben i väntan på … någonting. Eller ingenting.

Jag har skickat beställning till tryckeriet på pocketböckerna, jag har tillfälligt fått ge upp tanken på att förstå mig på tekniken bakom en epub-fil och överlåtit till expertis på distributören Elib att lösa det åt mig (men jag har en plan för hur jag i framtiden ska kunna åtgärda ”typsnitt som ligger och skräpar”).

Det finns ingenting i min agenda just nu. Egentligen finns det ingenting där förrän i april. Men så länge orkar jag inte stå på ett ben, så jag gör raskt om i planeringen. Flyttar fram produktionen av kåserisamlingen om Cayenne, inleder arbetet med inlagan redan nästa vecka och bestämmer samtidigt att det ska få ta tid att göra inlagan.

Men hur länge jag än segar och gnetar och petar lär jag inte kunna hålla på med den längre än till april, när jag egentligen skulle ha jobbat med den. Så då flyttar jag väl fram det fortsatta arbetet med mitt nästa romanmanus, Mellan raderna, några månader också och börjar skriva om det, med lektörsutlåtanden och kompisläsaråsikter att stödja mig mot.

Någon enstaka dag är det skönt att stå där på ett ben och sova (höns kan stå på ett ben och sova, grisar i motvind har för många ben att hålla reda på för att klara detta) men det får verkligen inte vara stiltje för länge.

Nå, jag kan alltid läsa medan jag väntar. Jag har några böcker som jag bytt till mig av andra egenutgivare. Ett par har jag läst ut, en har jag kommit till mitten av medan den sista ligger på tur. Jag återkommer med mina synpunkter och intryck.

En gris i motvind ger inte upp

I går var jag frustrerad. Jag fick inloggningsuppgifterna till eboksdistributören Elib redan tidigt på morgonen och vid niotiden satte jag mig för att ge mig i kast med att överföra Och natten är lång och svår till dem. Det gick inte. Epub-filen gick inte igenom, och jag fick inget felmeddelande som kunde tala om för mig var problemet låg.

Sedan försökte jag hela dagen, med nya program, med felsökning via google, med att klara mig på ett äpple till lunch (frustration gör mig oförmögen att äta). Till slut började det lossna. Jag hittade en informativ sida på internet, följde steg för steg och kände att jag var något på spåren.

Då tvingades jag avbryta för att åka till stan och ställa upp i ett pubquiz (ett trevligt avbrott). När jag kom hem igen hade jag fått svar på ett mejl till en teknikkunnig person som tittat på min fil och hittat felet. Jag hade inte angivit titel och författarnamn, vilket gav en varning i felsökningsprogrammet. Allvarligare var att jag inte skrivit in ISBN-nummer någonstans när jag konverterade från indesign-fil till epub-fil. Det gav en felmarkering. Han lovade göra det och returnera filen.

I dag testade jag att göra epub-fil av ett kapitel. Och fick för första gången tummen upp från felsökningsprogrammet. Nu tror jag att jag vet hur man gör ebok.

Och så har jag skickat beställning till Scandinavian Book på tvåtusen pocketböcker, tusen vardera av Kråkprinsessan och Glömskelunden. Jag fick provböckerna i går och gjorde några småjusteringar på omslaget. Om ett par veckor räknar jag med att ha dem.