Semikolon och utropstecken

svb-omslag-16-2013I går landade nya numret av Svensk Bokhandel, en av mina absoluta favorittidningar, i brevlådan. Det hann bli kväll innan jag satte mig med den. I vanlig ordning slukade jag i stort sett varenda text, men den här gången blev jag tvungen att bläddra fram till sidan 27 och allra först läsa intervjun med dokorand Alva Dahl, som fördjupat sig i interpunktion.

Otroligt intressant! Dessa små tecken som kan uttrycka så mycket. Eller bara fungera som en kort paus, två andetag före fortsatt läsning.

Det finns många åsikter om skiljetecken. En del älskar att strö utropstecken omkring sig medan andra vägrar desamma. Några står upp för semikolon, och kanske använder dem lite för mycket och på fel ställen, medan andra anser dem vara pretentiösa.

Alva Dahl, doktoranden, gillar kommatecken, som hon tycker är ödmjuka. Som ett vardagstecken.

Om man kombinerar skiljetecken på olika sätt betyder de helt andra saker än vad de från början gjorde. Ett semikolon och en slutparentes blir en blinkning, ett kolon och versalt d förvandlas till ett gapskratt.

Det sker hela tiden en utveckling av språket. Och av våra skiljetecken och hur vi använder dem. Jag blir glad av att det finns någon som vill tränga djupare in i interpunktionens spännande värld. Det finns väldigt mycket dolt i dessa till synes oansenliga tecken.

 

4 svar på ”Semikolon och utropstecken

  1. Gillar dem allihop, använder ibland semikolon (pretentiöst?) och som du vet, utropstecken. Kommaterar gör jag också – verkar vara en intressant artikel, ska se om den finns att läsa på nätet. Skön helg på dig!

  2. Jag kan bli irriterad av för många utropstecken i en text. Det blir jobbigt att läsa, blir som en räcka skrik inom mig när jag läser. Och utropstecknet förlorar sin betydelse, för mig.

    Annars gillar jag kommatecken, använder själv många. Beror nog på, tror jag, att under min skoltid, för läääänge sen, var det viktigt att rätt använda kommatecken. På den vägen är det…

    • Jag håller med dig. Både angående för många utropstecken och när det gäller kommatecken. Utropstecken tycker jag funkar fint i privata chattar men när de kommer i tryck blir de så definitiva. Det är lite som att ropa att vargen kommer, när den till slut kommer är det ingen som orkar reagera längre. Samma sak är det med svordomar. De ger bättre effekt om de används sparsamt och när de verkligen behövs. Tyvärr lever jag inte själv efter mina ideal där.

      Det är intressant med kommatecken. Jag har börjat rensa bort en del i mina texter, men använder dem säkert mer än vad yngre skribenter gör.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.